Livet

Hej!
Sitter ute i solen och funderar på varför livet är som det är. Vissa "lyckas", andra inte. Men jag kommer aldrig förstå vart den gränsen går.. Vi var idag på en föreläsning här i skolan. Det var en kille från Iran ursprungligen, som berättade om sitt liv och om hur man får inspiration till livet och såna saker. Han var så himla bra, det finns faktiskt ingenting som är omöjligt, det är bara ingen som har provat det än. Allt är möjligt och vad man än bestämmer att man vill göra så kan man göra det och genomföra det. Inget konstigt alls, det handlar bara om inställningen till det. Jag kom nu att tänka på vad jag egentligen håller på med, vad vill jag egentligen? Jo. Jag vill ju det jag lever runt hela tiden här nere i Skåne. Jag vill bli sångerska. Musik har alltid varit lågan i mitt liv, men det är nog först nu jag bestämt mig för att det är vad jag vill leva på. Jag vill kunna inspirera folk och dela med mig av det jag älskar. Så nu har jag bestämt mig att så får det bli. Livet är för värefullt för att kasta bort och jag vill inte när jag ligger på dödsbädden tänka tillbaka och känna "varför gjorde jag inte så". Livet är skört och vissa saker är fruktansvärt oförklarliga, och just därför måste man vara medveten om det. Det finns ingenting jag inte klarar av. Saker och ting kan hända, mirakel kan ske. Oförklarliga saker kan hända. Tänker på Björn.