Nattosoferar

Det största problemet just nu är att jag inte vet hur mycket jag vågar dela i min blogg. Börjar jag sakta dra i trådarna som leder till problemen i mitt liv så kan jag plötsligt ha dragit får hårt i en och allt blottas som jag inte vill. Det är en blogg. En BLOGG. Som alla i världen kan läsa om dom vill. Det går till och med översätta i goodle translate så 6 billion people kan läsa den. Det är inte det minsta möjligt, men chansen finns, och jag vill inte att 6 billioner personer ska veta exakt vad som tynger mitt hjärta.

Jag och Martina har beslutat oss för att flytta ihop i stan, vilket känns sjukt kul.. Bo tillsammans, dra ner på kostnader, med mera. Dessutom ska jag på arbetsintervju på tisdag. Ett arbete jag fastnade direkt för som personlig assistent åt en kille på 41 år som är rullstolsbunden men älskar utelivet. Han har hoppat fallskärm, dykt med delfiner, åker utomlands till olika ställen och tränar varje dag, en ofantligt aktiv människa som jag redan ser upp till mycket. Jag hoppas vi klickar och att jag kan arbeta hos honom heltid. Wallmans hör ju ändå inte av sig!

Jag ska bo kvar här i Märsta i 2 veckor. Det känns ändå ganska under kontroll, skulle något hända så får jag väl åka hem under en period tills det är fixat igen. Värre än så blir det inte?

Jag åker på idol imorgon igen. Jag har varit där alla deltävlingar och ska dit imorgon med. Hittils har Robin sjungit: Grenade, Breakeven, Animal, Calefonia Kingbed, och imorgon då utmaningen är Svenska så ska han göra ett publikfrieri och köra Alla vill till himlen av timbuktu.. Rapp i idol , grymt! Rösta om du tycker att Robin är en värdig Idol-vinnare!

Jag kommer i alla fall sitta bänkad och rösta som en tok.. Han är värd detta!

Nu kanske man skulle försöka "sova.." ligga och grubbla på allt och alla i min närhet. men jag mår bra, för er som undrar. Jag mår BRA. Allt är bara snurrigt och konstigt, inte minst med jobb, boende, känslor, ekonomi. u name it, inget sitter på plats utan alla bollar är i luften!

Inatt skulle jag kunna skriva hur mycket som helst, men därför ska jag inte det. Skulle önska att jag hade en egen dagbok under kudden nu att dela mina riktiga känslor i. Det är först nu jag verkligen känner att detta är en BLOGG, och inte alls som en dagbok. Jag ska införskaffa mig en egen dagbok. Där jag får spy ur mig allt jag behöver..

Förresten har jag kommit på att jag är en sån människa som behöver få komma på själv när nåt blev fel. Jag är så glad att mamma och pappa lät mig åka till Märsta, fast dom inte trodde på det kanske. Dom lät mig göra det. De blev fel, och jag FÅR stanna. Jag har kostat hur mycket pengar som helst, men dom TROR på mig och LÅTER mig stanna här för det är det jag VILL. Fantastiska? Jo.. Helt sjukt. Det är först när jag själv kommer på att något blev fel som jag ändrar på det och då har mamma vetat om det hela tiden, ändå säger hon inget under tiden utan låter mig komma på det själv.. vilken egenskap? Jag älskar er mamma och pappa!

Hoppas ni mår bra där hemma allihopa, jag ska vinka imorgon igen från idol-bänken.. Massa kärlek <3

/Lisa